14 Maj, igen
...
Jag förstår att ni har suttit och väntat på min uppdatering, så att jag kan berätta
om hur skolmaten var idag. Nå, den var väl sådär. Jag tror inte att cateringfirman
som lagar våran mat vet vad kryddor är för något, och inte heller att de finns. Och
ja gud, gud vad jag klagar hela tiden. Men det är vardag, man så gott som SKA
klaga över hur långa och tråkiga dagarna är, hur mycket man längtar efter en
förändring. I alla fall väntar på helgen.
Nu kan jag ta tillfället i akt att vara ännu mer negativ; Jag kan helt och fullt säga hur
mycket jag HATAR våran lärare. Och jag nämner inga namn, för alla hatar väl honom
mer eller mindre som läser min blogg, så jag tror nog att ni förstår. När han, ja vad ska
man kalla det, dumförklarade mig förut.. Så hade jag lust att knosa ihop det jävla pappret
och gå därifrån med grace, och lugnt säga "Det gör ingenting, för jag vet i alla fall att
det inte är jag som knappt är 30 år och flint". Men nu sa jag inte så, utan bara gick
därifrån med en klump i magen efter att han fått mig att känna mig som en total idiot.
Jag kanske skriver töntigt, men man får svära, göra stavfel och överdriva med utropstecken
om man är förbannad. Nöden har inga lag. Nu var jag tvungen att sänka musiken också,
plus att jag slog i armbågen i databordet. Vad vill världen mig idag egentligen ?
Men se på mig, älskling
Ingen av oss ska säga något
förlåt mig
För det kanske tar emot
Men vi hör ihop
Inget kan ändra på det
Jag ser på dig, älskling
Jag ser att du plågar dig själv
Du missförstod någonting
För det finns ingen annan min vän
Jag förstår att ni har suttit och väntat på min uppdatering, så att jag kan berätta
om hur skolmaten var idag. Nå, den var väl sådär. Jag tror inte att cateringfirman
som lagar våran mat vet vad kryddor är för något, och inte heller att de finns. Och
ja gud, gud vad jag klagar hela tiden. Men det är vardag, man så gott som SKA
klaga över hur långa och tråkiga dagarna är, hur mycket man längtar efter en
förändring. I alla fall väntar på helgen.
Nu kan jag ta tillfället i akt att vara ännu mer negativ; Jag kan helt och fullt säga hur
mycket jag HATAR våran lärare. Och jag nämner inga namn, för alla hatar väl honom
mer eller mindre som läser min blogg, så jag tror nog att ni förstår. När han, ja vad ska
man kalla det, dumförklarade mig förut.. Så hade jag lust att knosa ihop det jävla pappret
och gå därifrån med grace, och lugnt säga "Det gör ingenting, för jag vet i alla fall att
det inte är jag som knappt är 30 år och flint". Men nu sa jag inte så, utan bara gick
därifrån med en klump i magen efter att han fått mig att känna mig som en total idiot.
Jag kanske skriver töntigt, men man får svära, göra stavfel och överdriva med utropstecken
om man är förbannad. Nöden har inga lag. Nu var jag tvungen att sänka musiken också,
plus att jag slog i armbågen i databordet. Vad vill världen mig idag egentligen ?
Men se på mig, älskling
Ingen av oss ska säga något
förlåt mig
För det kanske tar emot
Men vi hör ihop
Inget kan ändra på det
Jag ser på dig, älskling
Jag ser att du plågar dig själv
Du missförstod någonting
För det finns ingen annan min vän
Kommentarer
Trackback